|
|
Textarkiv/ | |
Alla texter på hemsidan är upphovsrättsligt skyddade och tillhör författaren. Citera gärna men ange källan. |
Här har jag samlat en del äldre texter. Om du vill att jag ska skriva något nytt - skicka ett mail med din förfrågan. Vintern tar ingen hänsyn till att våren enligt almanackan redan kommit. Det är i början av maj och snön i Ammarnäs ligger fortfarande kvar i tunga, blöta drivor. Skoterföret är uruselt och genom skogen upp till fjället går det bara att köra i mörkret när nattfrosten sätter in. Ett filmteam häckar sedan en vecka på Jonsstugan i väntan på en sista köldknäpp. I natt ska de göra ännu ett försök att nå de kalla topparna för att få sina bilder... Läs hela texten >> ( Kapitel ur "Ingen frid i fjällen") "De stal å de tog, de ljög och de…" Tage förlorar sig i svordomar. Fastän han sitter mindre än en meter från mig tvärs över köksbordet, skriker han så högt att orden säkert skulle nått från en fjälltopp på ena sidan Björkvattnet till en annan på andra sidan sjön. "De är banditer". Han talar om samerna. Eller rättare: om samerna i Vapstens sameby i Västerbotten. Eller ännu mer precist: om de nordsamiska renägarna i detta sydsamiska område. Är det några Tage Östergren hatar mer än några andra människor i denna värld är det just den lilla gruppen renägare. Själv är han sydsame, eller ursame som han säger för att markera den himmelsvida distansen till de inflyttade nordsamerna. Och han tycker sig ha goda skäl att avsky dem... Läs hela texten >> (Kapitel ur "När staten stal marken") Bara ett tränat öga kan se att Gudrun Marklund är så stressad att hon fått allvarliga hälsoproblem. Hon talar inte särskilt fort eller högt, hon ler och ser glad ut, rör sig lugnt och tappar sällan humöret. Hon ser yngre ut än sina 59 år och har ingen övervikt att tala om. Men under den fina fasaden finns facit av den farliga stressen som är så svår för andra att se. Blodtrycket har stigit, blodfetterna likaså och kärlkrampen drar åt i bröstet. Hon har länge gjort vad många andra kvinnor gör. Läs hela texten >> (Tidigare publicerad i tidskriften Må Bra) Suckarnas gång kallas den grusade lilla vägen i Brunnsparken som leder till kyrkogården eftersom många tårar spillts här av generationers begravningståg. En långsökt men vemodigt poetisk tanke är att buskarna, blommorna och trädens frodiga grönska i parken vattnats av sorg; ett kretslopp där döden föder nytt liv. Om lördagarna suckas dock här av hänförelse över ett annat slags återvinning. Läs hela texten >> (Tidigare publicerad i Expressen) Att bo ovan odlingsgränsen är att riskera svåra smädelser. Och när älgjakten, det heligaste av allt, kommer på tal når tonhöjden lätt en outhärdlig nivå där granne står mot granne: Lappdjävel, rättshaverist, knäppgök, inkräktare, fusklapp. Hot om stryk. Baktaleri. Överdrifter. Renägare, andra samer, svenskättade nybyggare och övriga fjällbor – alla ger och tar och alla tycker sig ha rätt. Men egentligen handlar mycket lite om älgjakt. Läs hela texten >> (Tidigare publicerad i Tidskriften Västerbotten) Aspects of the History of the Sami People in Northern Europe Introduction History is a problematic field of study, and the farther back in time we delve, the more difficult it becomes to distinguish between truth and falsehood, fact and fiction. Another complicating factor is that northern Scandinavia has still not been fully investigated by archaeologists, which is why a very considerable amount of research remains to be done, particularly as regards the very early history of the region. Another cause for uncertainty in the case of Sami history is the fact that occasional visitors have recorded it in the form of rather rudimentary notes; the Sami themselves have thus been described and interpreted largely by outsiders, not by themselves from their own perspective. Another problem is that Sami history appears in a seemingly infinite number of variations; south and north, east and west are very different, which is why it is very difficult to talk about what is "typically Sami" or universally applicable in an historical sense, other than by making a series of broad generalisations. Read the article >> (Paper from a think-tank seminar on The Future of the Barents Euro-Arctic Co-operation and the Northern Dimension of Europe, organized in Björkliden, Lapland, Sweden on June 14-17, 2001.) - Japansk bilindustri förebild när landstinget effektiviserar Datorjournaler, kvalitetsmätningar och organisationen har alla sina rötter i den japanska bilindustrin. I Japan är syftet att tjäna pengar. I Västerbottens landsting att spara. I framtiden kan varje sjukdom och patient få en prislapp - precis som en bil. Sjukvården är populär och skattebetalarnas favoritutgift. Bra vård får lov att kosta, anser de flesta. Men nu blåser nya vindar: vården är för dyr har det påståtts och anslagen har minskat i takt med att statsfinanserna sanerats efter åttiotalets yra. Pengabristen i kombination med ökade vårdbehov har ställt de ansvariga inför svåra problem och avvägningar. Lösningarna söktes på helt nytt håll och idéerna kommer från det privat näringslivet. Som en Toyota Datorjournalsystemen bygger på samma idéer som de industriella datasystem som används till att styra tillverkningen på bil- och andra fabriker. - Javisst. Man kan dra den parallellen, säger kirurgklinikens biträdande överläkare Mats Hjertkvist om jämförelsen. (Datorjournaler, kvalitetssystem och köp-sälj i vården. Det var temat för de nästan trettio artiklar i serien "Visioner och verklighet i vården" som publicerades i Västerbottens Folkblad under februari 1998. Här återges ett förkortat och varsamt redigerat urval.)
|