Alla texter på hemsidan

är upphovsrättsligt skyddade

och tillhör författaren.

Citera gärna men ange

källan.

Bara ett tränat öga kan se att Gudrun Marklund är så stressad att hon fått allvarliga hälsoproblem. Hon talar inte särskilt fort eller högt, hon ler och ser glad ut, rör sig lugnt och tappar sällan humöret. Hon ser yngre ut än sina 59 år och har ingen övervikt att tala om. Men under den fina fasaden finns facit av den farliga stressen som är så svår för andra att se. Blodtrycket har stigit, blodfetterna likaså och kärlkrampen drar åt i bröstet. Hon har länge gjort vad många andra kvinnor gör.

- Jag bär det inom mig, säger Gudrun när vi möts i TV-rummet på Sorselegårdens hälsocenter i Västerbotten.

Trettio mil från kusten, i Västerbottens inland ligger det landstingsägda behandlingshemmet. Sorselegården står under beteendemedicinska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus ledning och behandlingsmetoden mot stress, övervikt och hjärtkärlsjukdomar och diabetes står sig mycket bra vid både en nationell och en internationell jämförelse.

- Vi är inga experter som kommer med färdiga lösningar. Varje individ får hjälp att lära sig lösa sina problem, säger Bernt Lindahl. Han är verksamhetschef och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus beteendemedicinska klinik.

Det handlar om att stötta så att långsiktiga beteendeförändringar blir möjliga. Preliminära mätningar visar att cirka 35% av gästerna gått ner 5-10% av kroppsvikten och behållit den efter ett år och det är strikt medicinskt sett betydelsefulla resultat, bland annat minskar risken för hjärtkärlsjukdomar markant.

Det var jobbet som gjorde Gudrun sjuk. Hon arbetar på försäkringskassan i Skellefteå och de senaste årens nedskärningar och omorganisationer har slitit hårt. Det har blivit mer att göra och mindre folk.

- Nästan alla på jobbet mår dåligt, säger hon där hon sitter i TV-rummets soffa. I taket och på väggarna hänger konsthantverk och tavlor med små inskriptioner. Det är gåvor till hälsocentret från tidigare grupper med tacksamma som fått hjälp.

Gudrun är mycket kritisk till de senaste årens förändringar på jobbet: Hon förväntas vara mer "kundvänlig" fast hon har mer jobb än hon riktigt hinner med. Det köps datorer och ledningen räknar med att ny teknik ska ta över och ge vinster, medan mycket av det faktiska jobbet består av svårrationaliserade möten med människor. När hon sitter på de talrika mötena tänker hon mest på pappershögarna som växer på skrivbordet medan tiden går till meningslöst prat. Lägg därtill den individuella lönesättningen som stimulerar till att ta på sig mer jobb för bagatellartade lönepåslag.

- Huvvaligen vad de yngre tjejerna tävlar…Hon skakar på huvudet.

Allt detta ledde till att Gudrun blev så stressad att det fick påtagliga fysiska följder. Hon är inte ensam om det, i varje grupp på Sorselegården finns det gäster med stressrelaterade sjukdomar. Utåt sett har hon det bra: man och barn, bor i villa, ser ungdomlig ut, verkar lugn och har ett meningsfullt arbete. Men mycket av livets värden har gått förlorade genom stressen.

- Tidigare dansade jag mycket för nöjets och motionens skull. Men numera är jag hellre hemma och vilar för att orka gå till jobbet dagen därpå.

Gudrun har dock bestämt sig för att försöka växla tempo och spår i livet.

- Jag har sagt mig själv att jag inte ska ta på mig mer jobb. Försäkringskassan borde som arbetsgivare vara ett föredöme då den arbetar med att rehabilitera andra. Och får jag ett "bra erbjudande" går jag i pension direkt.

(Tidigare publicerad i tidskriften Må Bra)

- Man kan bli fet av stress, säger fil.dr Gunilla Burell. Hon är psykolog och har forskat och arbetat med stress i femton år och ingår i beteendemedicinska klinikens team bakom Sorselegårdens hälsocenter.

Stress kan också leda till hjärtkärlsjukdomar, infarkt och diabetes. Överläkare Bernt Lindahl doktorerade i fjol höst i ämnet och av hans avhandling "Lifestyle and health" framgår bland annat att rätt kost, regelbundna matvanor, lagom motion och avspänning leder till mindre risk för hjärtinfarkt. En relativt ny insikt är att stress är roten till mycket av det onda.

Fysiologiskt fungerar det så att halten av hormonet cortisol ökar vid stress. Cortisolet verkar i sin tur styra fettet till buken och i förlängningen av detta följer rubbningar i både blodfett- och blodsockerbalansen. Den sistnämnda regleras av ämnet insulin, men insulinet har även en central roll i regleringen av ämnesomsättningen, det som kan avgöra om en människa blir överviktig eller ej.

Gunilla Burell säger att hennes jobb är ett slags detektivarbete för att försöka förstå varför människor beter sig som de gör.

- Det är väl känt att fett och sött reducerar känslor av obehag. Att röka, äta fel och dricka alkohol ger omedelbara "positiva" effekter: Känslan av omedelbar tillfredställelse är starkare än förnuftet som säger att det är skadligt på lång sikt.

Därför bygger de in både förnuft och känsla i behandlingen. Kunskap är viktigt, men kommer i andra hand. Det viktiga är att starta en process som kan leda till långsiktiga beteendeförändringar. För många är stressen det allra viktigaste att få kontroll över. Löser gästen det, löser sig ofta resten också.

Det finns dock olika sorters stress. Det som man kanske mest tänker på är typ A-beteendet som är mer vanligt bland män: Typiska tecken kan vara att någon pratar fort och mycket, avbryter och lätt tappar humöret. Typ D kan vara mycket svårare att se: Den stressade blir tystlåten, verkar lugn, inte tävlingsinriktad och gör inget väsen av sig. Men inom sig bubblar känslor av ständig tidpress, höga krav på sig själv, perfektionism och en ständig trötthet.

Den största skillnaden mellan kvinnor om män är att kvinnor på gott och ont lägger så stor vikt vid relationer. När empatin och inlevelsen går till extrem anpassning och hon struntar i sina egna behov, blir hon till sist arg, bitter, frustrerad och en kanske en martyr. Kvinnan blir blind: hon tror att hon har mindre tid än hon faktiskt har, förstår inte att hon inte behöver vara alla till lags och kan inte se att hon faktiskt är ganska duktig. Till sist kan hon bli sjuk om inte insikterna infinner sig och hon inte förmår bryta de onda cirklarna.

Under de tre veckornas internat på Sorselegården förmedlas kunskaper om hur stress påverkar, hur kroppen fungerar, olika näringsämnens egenskaper och vilken betydelse motionen har. Parallellt får gästerna träna på hur de teoretiska kunskaperna kan omsättas i praktiken. En vanlig dag innehåller därför föreläsningar, men också motionspass, avspänningsövningar, matlagning och grupparbeten. De tre inledande veckorna följs upp med regelbundna träffar på hemorten under ett år och avslutas med en återträff i Sorsele under fyra dagar.

Grundreceptet är enkelt:

• · Fiberrik frukost, gärna gröt eller lättfil med müsli och en smörgås. Till lunch och middag en tallrik per måltid. Om tallriken vore en klocka ska en halvtimme bestå av grönsaker (gärna rotfrukter), tjugo minuter potatis, ris eller pasta och tio minuter kött, fisk eller fågel. Allt fettsnålt tillagat förstås. Tre mellanmål per dag rekommenderas också för att inte blodsockerhalten ska sjunka för lågt vilket håller kak- och godissuget borta. Kaffe/te och en frukt eller skorpa är bra.
• En halvtimmes promenad eller lätt motion per dag,
• En halvtimmes avspänning.
• Kryssa rutor i en enkel "dagbok" om stress, mat och motion för att lättare kunna se om det börjar spåra ur och i så fall vad.

I praktiken kan det dock vara nog så svårt att få det att fungera om än den teoretiska kunskapen finns, därför ägnas mycket tid åt regelrätt träning i matlagning, stresshantering och motion för att nå resultat som står sig länge. Överläkaren Bernt Lindahl tror att i framtiden när metoderna förfinats ytterligare kommer ungefär hälften av gästerna att exempelvis gå ner så mycket i vikt att det ger positiva medicinska effekter.

Men vikten är inte det viktigaste, god hälsa är mycket mer än så. Psykoneuroimmunologi, PNI, kroppens förmåga att hålla sig själv frisk, håller på att bli ett stort forskningsområde.

- Stress påverkar immunförsvaret, säger Gunilla Burell. Det finns också goda hypoteser att det finns ett samband med cancer och det har visat sig att det tar längre tid för HIV-patienter som inte är stressade att utveckla AIDS.

Centralt, och unikt även i vid en internationell jämförelse, är att omsätta helhetssynen i praktisk behandling. De betonar också sambanden mellan psyke och fysik, men Gunilla Burell anser att saken måste ses vidare än så – stress är inte enbart ett privat problem – det är ett samhällsproblem. Det finns en prislapp på alla sjukskrivningar, olyckor och dödsfall som direkt och indirekt har med stress att göra.

Politikerna har varit svårflörtade när det gäller att släppa till resurser, men många läkares attityder har förändrats under senare år, numera kommer många gäster till Sorselegården på remiss från exempelvis thoraxkliniken i Umeå.

- "Bara operation är ingen bot" brukar thoraxchefen säga, berättar Gunilla Burell.

© Svante Isaksson

(Tidigare publicerad i tidskriften Må Bra