I tvisterna står ord mot ord och bakom argumenten trängs heta känslor. Problematiken är komplex, här finns inga raka lösningar att leverera. För när sakligt underlag saknas, då svenska lagar och förordningar bygger på falserier, var hittar man då sanningen?
Det är inga lätta frågor journalisten Svante Isaksson närmar sig i sin bok När staten stal marken. Genom att nyansera konflikterna i fjällen har han utforskat en av de allra mörkaste delarna av Sveriges historia. Här finns bakgrunden till varför Norrlands inland i dag pyr missnöje och ilska. För det konflikterna i fjällen i grund och botten gäller är mycket mer än arealer av jord. Det handlar om människovärde.
En stor del av Sveriges samer känner sig maktlösa och förda bakom ljuset. När det gäller dagens samelagstiftning visar Svante Isaksson på paralleller till det Sydafrikanska apartheidsystemet. I Sydafrika skapade vita rasister hemländer där ett visst svart styre tilläts, under förutsättning att de svarta efterlevde raslagarna. I utbyte mot lydnad fick hemlandsstammarna vissa privilegier jämfört med den svarta majoriteten utanför gränserna.
I Sverige är det samebyarna som är motsvarigheten till hemländerna. I samebyarna tillåts bara de cirka 3.000 renägande samerna leva och ta del av privilegierna. De andra, cirka 14.000 skogssamer och jaktsamer, står i dag utanför systemet på grund av att de inte äger några renar.

/ / När staten stal marken är skriven i journalistisk redogörande ton. Reportagen är exempel på grävande journalistik av hög kvalité. Svante Isaksson gör sitt bästa för att förklara mycket komplicerade skeenden på en för läsaren begriplig nivå. Med det lyckas han rätt bra, när den faktaspäckade texten blir tung svänger det – och författaren tar till ett mer litterärt grepp. Resultatet har blivit en viktig bok som kräver hög koncentration av sin läsare.
/ / Genom att jämföra dessa privatpersoners dokument mot myndigheternas uppgifter visar författaren på nya sanningar. Här förs historiska, hittills icke på allmänplats publicerade fakta, fram i ljuset och kunskapsbristerna hos dagens myndigheter och domstolar avslöjas. För det Sverige som i dag förbereder sig på att ratificera FN:s ILO-konventionen nr 169, är innehållet i boken av sprängstoff karaktär. Konventionen behandlar urbefolkningarnas rättigheter, ett ratificierande kommer innebära att svenska staten tillkännager samerna äganderätten till sina traditionella marker. Men vilka är då dessa marker?
De som blir tillsatta av regeringen för att utreda frågan kan tacka Svante Isaksson på vägen. Hans bok är ett ordentligt smakprov på vad som väntar dem.